Fin kvällscykling efter skogsvägen.

Fredagskväll med cykel efter skogsvägarna, i lagom takt och i lagom svalt väder. Soligt och emellanåt kom det tre droppar regn.

Vi hade vacker terräng på båda sidorna hela vägen och vi kunde njuta av varenda minut. Att andas in skogsdoften, kvällsdoften och fuktigheten det är det bästa. Kände mig som ny efteråt.

Började bli törstig, fisken skulle simma som jag hade ätit. Kastade mig över kranvattnet då jag kom hem.

Får cykla och lära mycket ännu konstaterade vi, åtminstone tills vi lärt oss att ta med en dricksflaska.

Så vackert det var i naturen. Lugnt på djurfronten, en och annan fågel dök upp framför oss. Annars var vi ensamma och det var det inget fel på.

 

 

 

Vi får ta vara på vår vackra höst!

Rose

Fuchsior och några andra blommor.

Av alla blommor är fuchsia min favoritblomma – fortfarande.

Köpte en liten planta i sommar, planterade om i större kruka och den har blommat och varit vacker hela sommarn. Hittade platsen den ville ha, både sol och skugga.

Den har skjutit på höjden, brädden och bara fortsätter växa.

Varskodde den för vinterförvaring.

Ambulerade den under tak på lekstugans verandan, där får den torka upp ordentligt, får inte vara för fuktig då den kommer in, då äventyras den av mögel och ohyra. Därnäst blir det som det blir och brukar. Våren får utvisa.

Så vilsamt att gå runt i trädgården.

 

Du skära sköna höst!

Rose

Augusti natten

Så varm, lugn och fin natt. Vackra minnen när hösten snart är här.

Vacker augusti kväll.

Varm och vacker natt.

 Längtar alltid efter nästa morgondopp.

Om en vecka firas villaavslutning. Då lyser facklor på de flesta villor på båda sidorna om sjön. Det är en fröjd för ögat. Raketerna lyfter, det var viktigt när barnen var i den åldern. Inte så viktigt för oss längre.

Seden här är en fackla för varje år. I år blir det 38 facklor för oss. Får se om vi ställer ut så många, vi brukar i alla fall göra det. Undantagsfall om det blåser för hårt, då falnar de efter hand. Minns så väl då vi tände vår första, då var det inte mycket – tyckte jagar. Nu är det väl många.

Är det lugnt brukar jag ta en tur med roddbåten och njuta av det vackra utsikten som lyser på båda sidorna, det är en njutning för sig. Stämningen är god och båtarna kör skytteltrafik med belysningen på.

 

Vackert utan gränser.

Rose

Behagliga vindar till sjöss.

Mild, ljummen och vacker sensommar kväll, sydliga vindar, så ljuvlig att vi kunde gå i lätta sommarkläder, det hade inte nordan gett oss chansen till den här årstiden.

Det doftar gott av röken som kom från bastu skorstenen. Örnen seglar ovanför oss med vakande ögon. Vacker syn, men farlig om han är hungrig. Bamse brydde sig inte, han är nog för tung för ett örn angrepp.

Vattnet var bara 11 grader. Vi simmade svalkade oss och badade bastun mellan varven. Tjärdoften var blandad till fullträff, bästa bastudoften anser jag.

Vattnet kändes varmare än 11 grader, 12 brukar kännas kallare, tror det beror på dagsformen också. Jag simmade fram och tillbaka flera varv, en stor sten på strandkanten har jag som märke, dit simmar jag och svänger om, då är jag nöjd, 50 m varje varv, det gånger två och sedan bastun igen. Trött blev jag och sedan sov gott!

Slutar aldrig förundras över vattenkvaliteten vi har på villan. Inget går upp mot bra och rent saltvatten att simma och bada i.

 

Som fisken i vattnet!

Rose

Vi gick i morgondiset.

Med den här, min bästa vän Bamse är det alltid roligt att gå på promenad. Även om han har egna tankar och funderingar, fungerar vi bra ihop.

I morse gick vi tidigt, tidigare än vanligt. Han blir alltid så glad när jag kommer med kopplet i handen på morgonen,  då vet han att det blir en längre morgonpromenad.

Det var disigt och fuktigt och det kunde inte bättre bli, fuktig luft att dra in i lungorna. Tranorna tutade högt bredvid vägen, vi gick och bara gick. Nu är det bättre att gå, för värmen har satt gränser de veckor som varit, då vill jag inte utsätta honom, onödigt att gå till ingen nytta.

 

En sann vän!

Rose

Sjöjungfrun och stenen

Dagen är slut, kvällen anländer. Jag sitter fridfullt i nattens tysta timmar, beskådar vår vackra utsikt vid sjön. Plötsligt dyker sjöjungfrun upp framför mina ögon.

Hur länge har den funnits där, har jag bara inte sett den. Stenen har funnits där i oändlighet – före vår tid.

Ett svallande ljust långt hår, två mörka ögon, en leende mun och kroppen som försvinner sakteligen nerför stenen som i en fena.

Kan ni se sjöjungfrun?

Bra plats att dricka kaffet i skydd för nordanvinden.

Det var en populär lekplats när barnen var små. Sprungit upp och rutschade ner på andra sidan. Den tiden var stenen fullspäckad med leksaker, servisar, ofta blev vi bjudna på någonting ätbart som barnen hade hittat i naturen.

Njuter av brasans värme och sprakande ljud.

Efter en mulen och duggregnig dag gick solen ner långt borta i havet.

Naturens under!

Rose

En rosdag

Öppna trädgårdarnas dag har av stapeln varit i dag, det prickade jag i kalendern för länge sedan. På lördagskvällen ändrade vi planerna och i stället for vi med båt över till en holme där det fanns 400 olika rossorter, båt frakten var färdigt ordnat åt besökare, så det var bara att gå ner till bryggan och vi hade tur när vi kom för vi fick gå raka vägen ombord. Lite speciellt att rosor trivs på en holme så bra, det var roligt att se.

Många rosor och andra växter fanns också till försäljning.

Den här rosen köpte jag med mig hem, tyckte så om färgen och den var så vacker där bland de andra rosorna.


5 minuters båtfärd och 5 € per person kostade båtfärden. På fotot här ovan är vi strax framme vid bryggan igen.

Efter det fortsatt vi till nästa trädgård som finns i Solf. Där fanns det 500 olika sorters. Vi har varit dit förut, men nu var där vackrare än någonsin.

I morgon skall jag plantera min nya ros, platsen har jag redan, den ska stå bredvid Ingrid Bergman. Hoppas den börjar trivas.

Jag fann en vacker ros!

Rose

Dagens cykeltur

Länge sedan jag cyklat Maxmo runt, i dag blev det av. Rutten är uppåt och neråt, mest uppåt känns det som, åtminstone i Maxmo skogen. Tänkte svänga av och cykla några km till Nabben men var rädd jag skulle bli för trött förrän jag är hemma tillbaks, det blev jag inte. Det var skönt att komma hem igen men orken hade jag kvar så konditionen är i skick.

Vinden var ganska hård på vissa ställen, riksvägen som är rätt livligt trafikerad speciellt nu i juli, där hade jag vinden rakt bakifrån, sällan jag får det inprickat så bra, i dag lyckades det – helt oplanerat.

Väl förberedd med kaffe i termosen och smörgåsar som jag avnjöt och beskådade Maxmo vattnet.

Någon fiskare syntes till annars var det lugnt på sjön, inte en båt syntes så långt ögat kunde nå.

39 km cykling till i kalendern.