Kall Första maj och snö i luften.

Syftet var cykling, långt var planerat. Det smakade inte, vi svängde om. Hade klätt oss för lite, fingrarna blev kalla. Det gick ändå skapligt i 10 km.

Vi gick en skogspromenad i stället. Till träsket alltid roligt och spännande. Inget svanpar simmade, men ljud av dem hördes ovanifrån.

 Lugnt, rogivande och behagligt!

 

Bakom molnen skiner solen!

Rose

Göra en sak och tänka på en annan.

 

Som vana dricker vi eftermiddagskaffe ur blåa kopparna som börja ha några år på nacken. Färgen och storleken har jag tyckt om och så går de att diska i diskmaskin.

Otaliga gånger har jag tänk, det börjar bli dags att plocka bort dessa koppar och byta till något annat, när vi nu ändå har muggar av alla valörer att välja på.

I dag när jag dukade stod senaste Mumin muggen lägligt till, som Ingvar fick på en föreläsning i april. Jag tog hastigt den och en annan i samma storlek och tänkte nu skall vanan brytas.

Ingvar putsade båten och vi drack kaffe ute i sommarvärmen, mätaren visar 35 grader, pust – för varmt.

När jag just avslutade min andra kaffekopp, kom jag på att det var min gamla kopp jag höll i handen. Jag stirrade på kopparna och frågade om han hade hämtat de blåa kopparna. Nej, det hade han inte, han trodde att jag väntade på eventuella gäster som skulle dricka ur de nya muggarna.

Där fick vi oss ett gott skratt. Snabbt och rutinmässigt hade jag ryckt åt mig de gamla kopparna, utan att jag visste om det. Han tröstade mig – det kan hända den bäste!

De flesta saker gör vi väl rutinmässigt utan att ens tänka på det. Knack, knack!

 

I morgon skall jag komma ihåg nya muggarna!

Rose

Påskhelgen 2019

Så här såg det ut på båtplatsen före påsk. Det har varit ganska kallt och islossningen har gått långsamt framåt. Å andra sidan är det ingenting att komma fram till kalla byggnader som stått tomma hela vintern, det tar en god stund innan kölden går ur husen. Kommer värmen värms allt upp på en gång och då hinner man knappt med allt som väntar.

Det är som en bomb slår ner på våren, då är det roligt att röja och städa både inne och ute, lite kyligare väder jobbar jag bäst i. Blir det varmt nu kommer det garanterat ett bakslag lite senare, så brukar det oftast vara.

Även om bastun och ett dopp i havet är vad jag ser framemot.

Bamse väntar också att få börja simma, i brist på havet och saltvatten hoppar han ner i källan så fort vi går förbi.

Uppiggande med vackra påskfjädrar, det tyckte också vår nyfikne katt som genast välte omkull vasen,  bästa alternativet var att ställa den i fönstret där får den vara i fred och är vacker.

Påskhäxtgodiset räckte just och just till, hade fler häxor kommit hade jag fått börja söka efter mera i något annat lager.

Tussilago är bedårande vacker varje vår.

IMG_20190421_083656_416

Överraskningar av barnbarnen.

 

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Rose

Ut på cykel i solen.

I dag flög humöret på – igen, vad annars en sådan fin och vacker dag, bara lite blåst det hör till, i vindstilla kan man bara cykla en gång om året, om ens det.

Genom Karvsor-Kaitsor-Hällnäs-Oxkangar, svängde om och samma rutt tillbaka. Det blev bara 16 km men svettigt ändå i med och motvind. I Hällnäs backen susade Fatpro i 35,5 Det kändes som det gick hårt men ljudet gör en del, det är ganska högt ljud med så breda ringar så fort farten ökar.

Med en vanlig cykel far det i ca 45 – 46 i samma backe ändå känns farten densamma. Med en vanlig cykel menar jag hybrid cykel. Med en landsvägscykel över 50. Ändå kändes det som farten var så hög med Fatpro i Hällnäs backen i dag.

Var helt genomblöt på ryggen och kinderna blossade ordentligt. Helt och hållet skönt. Så roligt att cykelsäsongen är här. In i skogen på skuggigare områden fanns det ännu kvar lite is och snö, men inga problem. Nu är det bara att köra.

Hoppas helgen tillåter en lång cykeltur i sällskap.

Det var lugnt på sjön, några änder simmade runt en slumrande svan, kollade upp det flera gånger, kanske det var en snöklimp. Men det var en slumrande svan.

 

Lugna vackra vår!

Rose

5 km + 5 km

En två km.s promenad med Bamse var tänk och efter det skulle jag cykla. Vi gick samtidigt som skolbarnen i morse, när de sedan steg på skolbussen, var det dags för oss att gå tillbaka, men den minen jag fick av Bamse då kunde jag inte motstå, utan följde instruktionerna och magkänslan, det var dags med en 5 km.s promenad tyckte han. Ibland kan jag stå emot då jag vet att det är för bådas bästa, så var det inte i dag. Sedan då vi kom hem tillbaka var han nöjd ända fram till matdags.

 

Så fick jag fara iväg efter uppvärmningen, cyklade bara 5 km. Det fick räcka fast jag kunde ha cyklat hur länge som helst. Lagom tills jag kom hem började det smått regna, bra det. Kunde regna ännu mera så försvinner snön och isen snabbare. Det skall väl komma någon nysnö som tar bort den gamla.

Jag gör nog något annat än motionerar också. Humöret flög på så jag storstädade ett rum efteråt. Piskar och dammar när det behövs. När humöret faller på går det av bara farten och kan var riktigt roligt det med. Men ingenting går upp mot motion ute i frisk luften!

I går var jag och vinterbadade, simmade 10 x 10 m och det kändes så skönt. Mellan varven hade jag yoga och hann le mot solen. Efter det var jag en ny människa.

 

En ny dag i morgon!

Rose

Min blåa WHITE 6FATPRO

Stadig att cykla på, min WHITE 6FATPRO som snälla tomten kom med.

Efter ett uppehåll från vintercyklingen, blev det helt plötsligt barmark, det kändes som att cykla första gången igen, efter 1 km så mindes jag allt igen. Den enklaste cykeln jag prövat, lätt och enkel flyter bara iväg.

I vinter cyklade jag lite också, det bästa med växeln att jag kunde ha tjocka läderhandskar och det fungerade helt bra att växla med endast tummen.

Hade nog svårt att tro, när jag har hört hur omtyckt den är, inte förrän jag prövat förstod jag. Ingen skillnad på underlaget, snö eller is så rullar det bara iväg. I går prövade jag grusunderlag, lika stadigt och bra som på snö och is.

WHITE 6FATPRO

 

Isen smälter om några veckor sjösätter vi båten. Jag blev förvånad när en skrinnare frimodigt for iväg över isen till andra sidan, att folk vågar förstår jag inte.

När jag ser tillbaka har vintern gått snabbt, svanarna har just farit och nu är de tillbaka.

Ändå lite ovanligare vinter har det varit, blåsigt – det syns på gruset och gräsmattan hur den är täckt av granbarr, vi som har skogen runt om oss och ändå minns vi inte att vi haft så mycket skräp och barr på gården något år tidigare. Snön kom fort och lämnade kvar, jag hann inte räfsa undan efter stormarna som jag vanligtvis brukar.

 

Naturen ler!

Rose

Vi var lika och olika.

Ställde mig på stolen framför solen. Roligt att den tiden äntligen är här. Kände solens varma strålar mot ansiktet. Barnbarnet kom cyklande förbi, svänger in ställer cykeln i snödrivan, med några steg kommer han springande – så lik sin pappa han var – sätter sig i den andra stolen och vi konstaterade att våren är här.

Han  hade varit och kollat isläget, det var samma som i går, då konstaterade jag – tjock is ännu. Det gör ingenting det är bara vi som iakttar våren.

Flyttfåglarna anländer flockvis och vi hann byta några tankar, funderingar och lika snabbt som han kom, hoppar han på cykeln och försvann, endast på bakhjulet cyklade han iväg på glashala byvägen. Jag hann inte säga något, det ända jag gjorde var att öppna och stänga munnen. Där var vi allt olika, jag väntar tålmodigt på barare vägar och då tänker jag cykla på båda däcken.

  24 mars 2019

15 mars 2015

Tankar om våren!

Rose

Våren är en brytningspunkt.

 

Den här tiden börjar jag längta allt mer efter våren, det är en efterlängtad årstid. Tiden då det händer något i naturen, djuren vaknar upp ur ide, allt tinar upp och det börjar röra sig på marken, första vårblommor och lökar som söker sig upp före all snö smält bort.

Minns en gång då jag hade varit på promenad till kallvattenkällan, där är det också roligt att följa med vad som händer. I vinter har en källa varit öppen, den andra igenfrusen och täckt med snö. Kanske –  hoppas den vaknar till liv snart igen och vattnet börja porla upp.

Den gången sken solen på snödrivorna, det såg lite märkligt ut där i dikesrenen, jag stannade och såg en huggorm som inte rörde sig, så jag trodde först att den inte var vid liv, den var nästan ljusblå där den låg raklång på snödrivan. Så klart måste jag kolla med en käpp och rörde i den lite, då kröp den långsamt in i en rishög alldeles bredvid. Först då förstod jag att det var faktiskt en levande orm. Brukar tänka på den ovanliga händelsen när jag går där förbi den här årstiden. Trodde knappast det var sant det jag såg.

Det hade ju varit roligt om jag hade haft kameran med, så jag kunde visa eller rättare sagt bevisa, hur ljusblå den var på snön. Blicken brukar fara ditåt när jag går förbi, ifall det skulle hända igen.

Några svanar har också redan kommit, snart får jag väl se när de kommer svävandes ovanför byn. Nu kommer vårtecknen efterhand. Snön smälter, det har farit en hel del bara från i går, nästan så det börja gå att cykla efter vägarna, för den ivrigaste cyklisten.

Varje vår är förväntans tider!

Rose

För ett ljusår bort.

För ungefär ett år sedan cyklade jag nattcyklingen på Botniahallen. En speciell känsla som både gav och tog – mest gav. Cykla på natten – då är det endast det som gäller.

Göte sköter sin hälsa, cyklar han inte i Botniahallen syns han ofta springandes på vägarna  i Oravaistrakten, senast syntes han till i dag. En bra livsstil att motionera och hålla i gång som han gör, är inte det sämsta.

Många maraton har han också sprungit i olika länder. Han har redan passerat 100 strecket och är en bra bit över och resultaten är goda. Det är bara en uns ur djungeln.

Motion är något som jag också brinner för. Nu får jag ta det lugnare, dessvärre. Kanske om något månad om något år. Vem vet. Det är bara att kämpa uppåtbakåt. Jag har inte den blekaste aning, det brukar ordnar sig.

Dagsfärskt från Vasabladet.

Göte redo för start.

Texten är otydlig förstora för läsning.

 

Det är i motvind en drake stiger!

Rose

Glashala backar och höga höjder.

 

I dag sken solen

såg den från gungstolen.

Kommando ur predikstolen

ut med dej i vårsolen.

 

En egendomlig syn

vackra moln i skyn.

Lyste över byn

 hälsosamt för hyn.

 

Ibland behöver man vara anonym

åtminstone över havregryn.

Det är bra med helhetssyn

och fodras lite disciplin.

 

Jag längtar till våren

dricker kaffe och påtåren.

Har lärt mig med åren

att hålla mig i skidspåren.

 

Är det bottenspår

tar det länge som ett år.

Hellre skida i enkelspår

med mitt barnbarn Ellinore.

 

Dom är inte från i fjol

mina gamla skidskor.

Det är märket att föredra

håller årtionden och är kanonbra.

 

Året som var jättehalt

hade jag valt och redan betalt.

Vädret var onormalt

i backarna var det jättehalt.

 

Först kändes det katastrofalt

efteråt var det helt mentalt.

 Vi var några busslass totalt

så det var socialt.

 

1997 året jag skidade Vasaloppet!

 

Rose