En dag år 1975

Händelse för 44 år sedan.

I dag stod jag och barnbarnet och väntade vid övergångsstället i Vasa stad. Han blev fingerfärdig medan vi väntade på gröna gubben och spekulerade över hur han skulle göra för att trycka på knappen för att fotgängare skall gå över.

Alltid när jag går över det övergångsstället i stan, drar jag mig till minnes hur det var då jag hade bråttom, skulle spara tid för att hinna till skolan. Jag hade en håltimme och skulle uträtta ett ärende, tyckte jag kunde snabbt springa över fast röda gubben visade upp sig.

Det gick bra ända tills jag kom över, då dök herr poliskonstapel upp från ingenstans och bad mig följa med i (mustamaja)  som vi säger, på svenska polisbilen.

Det kändes väldigt, väldigt pinsamt, jag hade smitit över olagligt, inga bilar som syntes till. Det ser jag folk som gör ännu och det ser ut att gå bra. Men jag lärde mig på en gång och aldrig mer!

Böterna blev inte kostsamma eftersom jag var studerande, blott 18 mark. Det var inte för beloppet men jag kände hemsk obehag att vara tvungen att sitta i patrullbilen.

Till lektionen kom jag försent. Så var den dagen. Nu för tiden går jag rätt sällan i stan, men händer det och mot den positionen, påminns jag alltid om det. Varför jag hade så bråttom och inte kunde ha sparat ärendet till ett mera passande tillfälle kan jag ju alltid undra.

Bråttom till skolan och samtidigt gick jag i livets skola.

Rose

En riktig hälsovecka

Från Norrvalla till Boberget

På tiden att jag kom mig till Boberget igen. Det var så länge sedan. Jag fick frågan om jag varit dit förr, det hade jag nog, minns att jag gått dit i grupp någon gång för länge, länge sedan.

För mina vandrarkompisar var det vardagsmat, jag hade nog inte hittat ensam där, fast vandringsleden var utmärkt med både färg och beskrivning. I ungdomen både motionerade och skidade jag där, träden har växt och allt kändes som främmande och nytt.

”Det var så fint, så fint – och jag tog inte ett ända foto. Det var underligt av dig, svarar mannen”.

Vandringsleden fortsatte vidare där vi svängde. Det blev en riktig lagom promenad längs stigar, klippor och en del hala vägar.

Jag hade sällskap av två andra motionärer och två hundar, Bamse fick träffa en ny kompis i samma ålder. Det gick hur bra som helst och de kunde springa fritt hela tiden.

Vi hade gått 8 km när vi kom tillbaka och hundarna hade säkert en längre sträcka i bagaget med sina svängar in i skogen.

Det blev 3 timmar och ordentligt med motion för hela kroppen. Vi klättrade högt och lågt, gick över spångar, klättrade på stegar både upp och ner. Inte minst skratt musklerna fick sig en ordentlig omgång.

Bamse får stå för foto, från söndagens picknick här hemma på berget.

Tillbaka till början av veckan var jag till simhallen och simmade en timme. Har hunnit jobba lite och varit på 90 – års kalas. En hög och aktningsvärd ålder.

I slutet av veckan kom jag mig till Vasa simhall och simmande, där blev det 1 km i ett sträck, både bröstsim och ryggsim. Trött och nöjd efteråt. Vilken simhall, det är så roligt att simma där, får sträcka ut sig efter 50 meters bassängen.

Men än har jag inte hunnit cykla den här veckan, den är inte slut ännu. Fast jag känner mig nöjd att vila nu tar det inte länge förrän jag känner suget efter mera motion.

Vilken vecka och en bra dag.

Rose

ISIGT

Vattnet är högt isen är svag

så har det varit dag för dag.

Det märkte jag

med ett kraftslag.

 

Så undvik hovslag

och inga klubblag.

Då blir jag knäsvag

av onödigt misstag.

 

De är ju lördag

undrar vilket klockslag.

Men det vet jag

under isen är det vattendrag.

 

Man kan få sendrag

av ett simtag.

Det är undantag

 oftast välbehag.

 

Rose

Trettondagspromenaden.

Friska tag på fem km.s promenad. Bamse var på humör och stannade bara några gånger för närmare doftinformation. Så jag fick min vilja igenom.

 Ångrar att jag iddes stanna och höra på falska informationer i dag, det tog tillbaka och drog tillbaka. Stackars folk, säger bara det. Vad fattas?

Men jag lärde mig också någonting, nästa gång stannar jag inte, det gäller att vara modig och göra det jag är ut för. Motionera samla nya krafter och andas in ny frisk luft.

Jag värdesätter att träffa folk och växla några ord. Men struntprat undviker jag lyssna på hädanefter.

Man får inte vara för snäll här i världen, hela tiden ha skyddslappar på, det gäller bara att vara på alert och vara beredd, vad som väntar runt hörnet.

Det känns bättre redan och jag visste redan då hur snett allting lät.

Har ändå så svårt att förstå. Jag vill alla väl, ser bara bra, vill minnas det bästa. Men det finns elaka människor.

Det smakade gott med Ingvars stekta leverbiffar när jag kom hem.

Så där är väl livet.

Rose

Vinter höst eller vår

Tredje januari 4 grader varmt. Vattennivån är hög och vindarna piskar runt knutarna. Snöskottan blåser omkull. En gång eller till och med två har vi behövt använda dem hittills i vinter. Om det finns snö kan det vara bra med varsin.

Är de måndag eller fredag, är det vinter, höst eller vår, någon som förstår?

Simmade i kallvatten i dag, extremt kallt kändes det, kanske för det regnade samtidigt. Isflaken hade inte regnat bort ännu, vi simmade mellan dem.

Fredag är det.

Rose

31.12.2019

Gamla året tar just slut, nya är på kommande.

Jag brukar inte ge nyårslöften, nu ska jag ge ett i hemlighet. Ett nyårslöfte i positiv riktning, känns både roligt och spännande. Skall ni ge hemligt nyårslöfte?

Året 2019 har gått så fort, allt går med ilfart nu för tiden. Det hann bara bli vitt på marken och lika hastigt blev det mörkt igen. Kanske kommer det mera snö ännu, efter en stund, efter ett år. Vem vet.

Barnbarnen hade åkt pulka dagen innan, där fanns endast pulkorna kvar följande dag, ingen snö. De hann ha roligt i blidvädret byggde också en snögubbe. Snön är som barnbarnen. De tar och de ger.

En frusen Kastanjen frukt fick bli näsa, för vi hade just ätit rivna morötter till lunch.

 

Gott Nytt År 2020!

Rose

Mitt i helgen.

Och julen blev vit, precis lagom till jul började det snöa.

Julens högtid har varit tre dagar långa. Lugnet börjar infinna sig. Det är tyst, jag hämtar andan och hör klockan klämta bredvid mitt öra. Det är mörkt fast det är ljusare där ute, snön har lyst upp världen.

Ingvar var på sitt första skidpass för säsongen. Jag nöjde mig med ett cykelpass och lite gym på det. Känns bra att fortsätta med träning och motion, speciellt nyttigt efter all julmat vi frossat i oss.

Hälsade på vid gravgården. Tände ljus och plockade bort utbrunna ljus. Där var det tyst lugnt och fridfullt.

 

Tänd ett ljus och låt det brinna!

Rose

22.12.2019

Jul, ljus och dofter. Känslan börjar infinna sig, aromen sprider julkänslor. Julen är här.

Dagen till ära går vi mot ljusare tider. Det är mörkt ute denna söndag förmiddag, jag väntar på barnbarnet som skall komma.

Vi får vara med och har program som väntar. Hemliga gömmor och fördolda känslor dessa dagar. Med en viss spänning kan jag inte hölja.

Vi ser över fåglarna, ger mera mat och de trängs med två stycken ekorrar. De är rena cirkusen i träden här utanför då den kommer på matning.

Rådjuren har sprungit här hela hösten. Tre st har de varit, i går stod det helt plötsligt fyra på viltåkern, de verkar  trivas. Då vi korsar varandras vägar får de bråttom. Ganska lätt hittar de maten då det är så lite snö.

Hoppas alla djuren har det bra!

God Jul!   

Rose

Sparvöga

Gick och nynnade på låten, ”Du lilla sparvöga flyg över ängarna”, samtidigt såg jag över egna ängarna.

Så vackert Marie Fredriksson sjöng. Det är bara hon som kunde sjunga Sparvöga så enastående vacker. Hennes hesa röst var enormt tunnsådd. Den klingade vackert i mitt huvud på promenaden i dag.

Varför jag inte får in en låt av henne förutom att hela youtube skall med kan jag inte förstår. Inte ens en bild.

Rose

Tisdag 17.12.2019

Går alltid ut, vill alltid ut, fast det kan kännas motsträvigt ibland. Vill inte komma mig in, vill allra helst vara ute. Vädret tillåter att gå överallt att vara över hela linjen.

Det doftar gott i skogen och är så vackert. Kan inte tro att det är en vecka kvar till jul. Stora snöflingor falla, det blev helt vitt före vi var hemma igen.

Inne i huset doftade det nybakat, den aromen andades jag in på förmiddagen. Bara goda och hälsosamma fläktar!

 

Gillar vädret!

Rose