Sjöjungfrun och stenen

Dagen är slut, kvällen anländer. Jag sitter fridfullt i nattens tysta timmar, beskådar vår vackra utsikt vid sjön. Plötsligt dyker sjöjungfrun upp framför mina ögon.

Hur länge har den funnits där, har jag bara inte sett den. Stenen har funnits där i oändlighet – före vår tid.

Ett svallande ljust långt hår, två mörka ögon, en leende mun och kroppen som försvinner sakteligen nerför stenen som i en fena.

Kan ni se sjöjungfrun?

Bra plats att dricka kaffet i skydd för nordanvinden.

Det var en populär lekplats när barnen var små. Sprungit upp och rutschade ner på andra sidan. Den tiden var stenen fullspäckad med leksaker, servisar, ofta blev vi bjudna på någonting ätbart som barnen hade hittat i naturen.

Njuter av brasans värme och sprakande ljud.

Efter en mulen och duggregnig dag gick solen ner långt borta i havet.

Naturens under!

Rose

En rosdag

Öppna trädgårdarnas dag har av stapeln varit i dag, det prickade jag i kalendern för länge sedan. På lördagskvällen ändrade vi planerna och i stället for vi med båt över till en holme där det fanns 400 olika rossorter, båt frakten var färdigt ordnat åt besökare, så det var bara att gå ner till bryggan och vi hade tur när vi kom för vi fick gå raka vägen ombord. Lite speciellt att rosor trivs på en holme så bra, det var roligt att se.

Många rosor och andra växter fanns också till försäljning.

Den här rosen köpte jag med mig hem, tyckte så om färgen och den var så vacker där bland de andra rosorna.


5 minuters båtfärd och 5 € per person kostade båtfärden. På fotot här ovan är vi strax framme vid bryggan igen.

Efter det fortsatt vi till nästa trädgård som finns i Solf. Där fanns det 500 olika sorters. Vi har varit dit förut, men nu var där vackrare än någonsin.

I morgon skall jag plantera min nya ros, platsen har jag redan, den ska stå bredvid Ingrid Bergman. Hoppas den börjar trivas.

Jag fann en vacker ros!

Rose

Dagens cykeltur

Länge sedan jag cyklat Maxmo runt, i dag blev det av. Rutten är uppåt och neråt, mest uppåt känns det som, åtminstone i Maxmo skogen. Tänkte svänga av och cykla några km till Nabben men var rädd jag skulle bli för trött förrän jag är hemma tillbaks, det blev jag inte. Det var skönt att komma hem igen men orken hade jag kvar så konditionen är i skick.

Vinden var ganska hård på vissa ställen, riksvägen som är rätt livligt trafikerad speciellt nu i juli, där hade jag vinden rakt bakifrån, sällan jag får det inprickat så bra, i dag lyckades det – helt oplanerat.

Väl förberedd med kaffe i termosen och smörgåsar som jag avnjöt och beskådade Maxmo vattnet.

Någon fiskare syntes till annars var det lugnt på sjön, inte en båt syntes så långt ögat kunde nå.

39 km cykling till i kalendern.