Vackra vitsvanshjort

012,2
Bara att röra sig i skog och mark ger så himla mycket. Ingen gång är den andra lik. Det svåraste är väl att ta sig ut – i alla sorts väder.
Höll på att flyga i luften i dag när det sprakade till lite försiktigt i buskaget, hade jag då anat vad som kom upp dykande framför mina ögon hade jag nog varit snabbare med kameran, vilket jag inte var.
En så himla vacker vitsvanshjort rusade snabbt över vägen – in igen bland träd och buskar. Den var så stor och den vita svansen var rakt upp som på ett litet föl.

Vilken lycka och vilken ögonfröjd detta var, mitt i skogen bland regn och rusk.

Kommentera